Sociala medier – ny lösning på gammalt demokratiproblem?

Skärmavbild 2014-10-03 kl. 12.21.59

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under detta ”Supervalår” har vi på sociala medier postat resultat från valkompasser, uppmanat våra facebook-vänner att rösta och lagt upp selfies från vallokalen. Men medan det flitigt har diskuterats vilket partis sociala medieteam som bäst spann ”Lööf-knuffen” till sin fördel på twitter så är det få som reflekterat över vilken inverkan sociala medier har haft på en annan viktig aspekt av det svenska valet – det höga valdeltagandet.

I riksdagsvalet 2014 valde 85,8% av Sveriges röstberättigade befolkning att använda sin medborgliga rättighet framför det berömda sofflocket. Likaså såg vi tidigare i år hur den svenska väljarkåren sprängde 50% strecket i EU-valet, vilket innebar en ökning med mer än 5 procentenheter jämfört med 2009.

Sen millennieskiftet har valdeltagandet i Sverige ökat för varje val, till riksdag så väl som till EU-parlament, och det är förstagångsväljare som stått för den största ökningen. Denna trend är inte unik för Sverige. I USA tyglades den digitala tidsålderns möjligheter och attraktionskraft bland yngre generationer redan 2008. Med ett fokus på att få unga amerikaner att rösta var Rock the Vote tidiga med att utnyttja de nya kommunikationsplattformarna och fick snart flera efterföljare i kampanjer som 5 Friends och Vote 4 Stuff.

Med ett öga åt det stora landet i väst har liknande kampanjer sjösatts även i vårt närområde. Resultaten har inte varit lysande. Lagom till EU-valet bekostade det danska Folketinget en kampanj där den orgiebejakande och ständigt förbannade Voteman skulle roundhouse-sparka danskarna till vallokalen men efter stor internationell uppståndelse och förundran drogs kampanjen tillbaka efter en dag. Samtidigt hade kampanjen Höj Rösten nog gett både en arm och ett ben för lite mer exponering. I Sverige har också Valmyndigheten ett viktigt ansvar och bör fortsättningsvis använda sin avsevärda budget till att hitta bättre digitala lösningar.

Men flashiga PR-kampanjer är inte det enda alternativet i de sociala mediernas verktygslåda. 2010 genomförde några amerikanska statsvetare ett socialt experiment av episka proportioner. I en grupp på 61 miljoner väljare ökade röstbenägenheten signifikant bland dem som hade möjlighet att se om deras på Facebook-vänner hade röstat eller inte. Samtidigt visade en undersökning från 2012 att 45% av socialt medieaktiva väljare under 30 använde sina sociala närverk för att berätta att de hade röstat och 34% uppmanade aktivt sina vänner på sociala medier att rösta.

Vi mobiliserar alltså mer på sociala medier och fler tar intryck. Detta innebär inte att personliga kampanjer på sociala medier per definition blir virala framgångar, något som kan intygas av de studenter som kombinerade ”Ice Bucket Challenge” med ”Neknomination” för att få unga att förtidsrösta. Med detta sagt är det fullt möjligt att våra selfies och tweets faktiskt påverkar våra vänner som annars hade stannat på sofflocket. I den digitala världen kan vi då alla bidra till ett ökat valdeltagande

/Anton Severin

Annonser
Det här inlägget postades i Offentlig kommunikation, Sociala medier, Valet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s