Where´s Banksy?

Under helgen kom frågan som annars brukar ställas om den klassiska brittiska seriefiguren Wally, att illustrera den hype som växte kring gatukonstnären Banksy. Den mytomspunne tillika anonyme streetkreatören skulle enligt uppgift besöka och ställa ut i Stockholm. Nyheten föranledde en febril aktivitet, både på landets kulturredaktioner och bland fans och intresserade på sociala medier. Efter mycket spekulationer – ja till och med direkta förnekanden från officiella representanter för Banksy –  samlades tusentals människor på söndagen för att se den utlovade vernissagen. Och deras förhoppningar infriades också, när de fick se flera verk och installationer i Banksys anda. Desto mer tveksam är det dock om det verkligen var den beryktade konstnären själv som låg bakom.

Många av dragen i Banksyhistorien känns igen från de uppmärksammade fall som under de senaste åren har givit upphov till begreppet bluff-PR.

Sensationella besked, mystiska motiv och spektakulära händelser är ingredienser som ofta återkommer i sådana sammanhang. Så också nu. Men knappast någon kommer i detta fall gå ut och banna den frånvarande Banksy – som vi inte vet var inblandad eller ej – för de motstridiga budskap som omgav hela vernissagen. Eller anklaga de två svenska gatukonstnärer som av en del pekas ut som egentliga upphovsmän, för att ha dragit folk bakom ljuset.

Rätt? Fel? Den rent moraliska bedömningen är såklart upp till var och en att göra. Men de olikartade reaktionerna är däremot fullt ut logiska. I vart fall om man ska se till dominerande varumärkesteori. Enligt den gängse synen på strategisk kommunikationsarbete, ska nämligen de aktiviteter som bygger ett varumärke vara enhetliga och konsekventa. Eller för att använda sig av en krånglig fackterm – byggas genom varumärkeskongruent kommunikation.

I fallen med exempelvis Lidls gourmetrestaurang DILL, var det knappast enhetligt och konsekvent i linje med det etablerade varumärket. Inte heller den hårt kritiserade Miss Skinny-kampanj kan sägas vara ens i närheten av vad det som avsändaren,  Riksföreningen mot ätstörningar, står för. För båda dessa varumärken – var bluff och framförallt den höga graden av diametralt motsatta associationer – gigantiska NO,NO:s som öppnade upp för kritik.

Men i fallet Banksy – och även rörande hens två svenska branschkollegor – är tvetydighet, oklarhet och även mystik naturliga delar av varumärket.  Söndagens  vernissage omgärdades av  många oklarheter och spekulativa inslag inslag, vilket också utgör vanligt förekommande rekvisita för de konstnärliga skådespel som Banksy vanligtvis bjuder på. Det gäller trots att vi alltså inte vet vem som var hjärnan bakom.

Men i fallet Banksy – och även rörande hens två svenska branschkollegor – är tvetydighet, oklarhet och även mystik naturliga delar av varumärket.

Föreställ istället att var Stockholms stad, SL eller något klottersaneringsföretag som ville rikta uppmärksamhet mot den utbredande graffitin i staden, som iscensatte det hela. Då skulle det antagligen höras betydligt  mera högljudda protestrop och anklagelser om bedrägliga metoder. Just därför att det är inte vad man förknippar med eller förväntar sig av den typen av organisationer/varumärken.

Men finns det inte en poäng i att sticka ut och göra det oväntade? Jo, det finns till och med en alternativ teoribildning som går under namnet  inkongruent varumärkeskommunikation (läs mer). Enligt det synsättet är det just  det avighet och otypiska aktiviteter som premierar ett varumärke. Det är dock värt att understryka att göra något oväntat inte behöver vara samma sak som att hitta på eller fabricera. Just den typen av inslag i kommunikation brukar borga för kritikstormar. En högst personligt definierad tumregel är att det oväntade bör aldrig passera gränsen för det olämpliga. Med brasklappen att gränsen för det tillåtna nästan alltid varierar.

Som för Banksy varumärke – för vilket det verkar lämpliga vara det oväntade.

För visst känns det inte alls lika kittlande och spännande att ställas in för fait accompli i form av ”here is Banksy”, som att  brottas med den fantasieggande frågan ”where is Banksy”?

/ Alexander Orlinge

Det här inlägget postades i #blogg100. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s