3 olika typer av myndigheter: hur berörs de av PSI-direktivet om öppen data?

Govdata om Kustbevakningen

Bilden visar ett utdrag från Govdata.se, som samlar öppna datakällor kring myndigheters utgifter och på så vis ger vem som helst möjligheten att se hur deras kostnader fördelas, eller vilka konkurrenter som säljer till en viss myndighet.

Svenska myndigheter producerar och samlar in otroliga mängder data. Både medvetet och omedvetet. Det kan vara kartdata, som i fallet Lantmäteriet, det kan vara data om brott, som i fallet Polisen eller kvalitet inom skolan, som i fallet Skolinspektionen. Den första juli 2010 började PSI-direktivet att gälla i Sverige. Kort sagt är syftet med direktivet att: ”främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter.” PSI-direktivet gäller hela den offentliga sektorn, men jag resonerar främst kring dess påverkan på myndigheter.

Det pågår ganska mycket olika saker just nu kopplat till detta. EU-kommissionen samråd om direktivet avslutas den 30 november, en svensk borgerlighet som är mer kritisk till att myndigheter bedriver affärsverksamhet och ställer krav på att myndigheterna öppnar upp sin data, E-delegationens krav på myndigheter att kunna uppvisa en strategi kring e-tjänster och öppen data och en alltmer intensiv diskussion kring öppen data och transparens inom förvaltningen tror jag gör att trycket på att verkligen implementera PSI-direktivet kommer att öka starkt de kommande åren. Vad innebär då detta för de svenska myndigheterna?

Initialt kommer myndigheterna att behöva skapa strategier för att hantera frågan om hur utvecklingen kring öppen data påverkar deras verksamhet, varumärke och kommunikation, både den direkt kopplad till öppen data men för vissa myndigheter även mer verksamhetsövergripande. Som jag ser det kan man göra en grov indelning enligt följande:

Myndighetstyp A – Affärsperspektivet: Myndigheter som har stora intäkter kopplade till försäljning av rådata eller förädling till mer avancerade produkter. Hur ska de hantera affärsperspektivet när PSI-direktivet implementeras på allvar? De förlorar intäkter från rådata och får dessutom mer konkurrens när andra utvecklar förädlade tjänster med samma rådata vilket leder till minskad handlingsfrihet och behov av att ompröva sin verksamhet. Ett tydligt exempel från denna kategori är Lantmäteriet, som redan nu till viss hanterar detta genom bolagiseringen av Metria. Att gå från myndighetsavdelning till konkurrensutsatt verksamhet är en stor förändring som påverkar både verksamhet och kommunikation.

Myndighetstyp B – Maktperspektivet: Myndigheter som sitter på data som har högre sannolikhet att användas i opinionen, eller för att ifrågasätta myndighetens verksamhet eller egna rapporter. Dessa använder själva idag inte datan kommersiellt, men får se sitt monopol över att tolka sin data ifrågasatt. Exempel på detta skulle kunna vara olika tankesmedjor som använder Arbetsförmedlingens rådata om arbetslöshet för att göra körningar och komma till andra slutsatser än myndigheten. Här är förändringen inte lika genomgripande, men icke desto mindre krävs ett nytt synsätt på hur myndigheten kommunicerar sina rapporter och liknande.

Myndighetstyp C – Tjänsteperspektivet: De myndigheter som sitter på icke-kontroversiell data som de inte säljer eller förädlar, men som externa aktörer vill bygga tjänster på, av kommersiella såväl som demokratiska skäl. Ett exempel på är Trafikverket som sitter på data som externa aktörer skulle kunna bygga olika typer av tjänster för bilägare. För dessa myndigheter är frågan mer praktiskt och handlar om hur de mest effektivt kan tillgängliggöra data för vidareutnyttjande.

En fråga som berör alla typer av data är den om ansvaret för kvaliteten. Vilket ansvar har Trafikverket om en extern aktör bygger tjänster på deras data som ger en missvisande bild av trafikläget?

Givetvis sitter en enskild myndighet på många olika typer av data som kan passa in i olika kategorier ovan, en och samma datakälla kan säkert användas både kommersiellt och i en politisk debatt. Men att dela in datan på detta sätt är ett första steg mot att förstå vad PSI-direktivet innebär för just din myndighet.

Det finns många andra som skrivit om detta, och som tydligt tar ställning för att myndigheterna måste agera snabbare för att leva upp till PSI-direktivet i praktiken. Jag skulle gärna höra vad till exempel Joakim Jardenberg, Peter Krantz och Jonas Lejon tycker om min enkla kategorisering?

För en lista över svenska datakällor kolla in: Opengov.se

Uppdatering 1: Fredrik Wass på Internetworld gör en intressant intervju med Peter Krantz från Opengov i dagens upplaga (2010-11-09).

Uppdatering 2: Fredrik Wass på Internetworld gör ytterligare en intressant intervju, nu med Jonas Lejon från Govdata (2010-11-09)

Disclaimer: Gullers Grupp har ramavtal med Lantmäteriet.

Om Jacob Lapidus

Informationsrådgivare på Gullers Grupp, finns även på http://twitter.com/jacoblapidus
Det här inlägget postades i Öppen data, Det offentliga och näringslivet, Myndigheter och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till 3 olika typer av myndigheter: hur berörs de av PSI-direktivet om öppen data?

  1. Björn Hagström skriver:

    Jag tycker det är en intressant indelning som absolut är relevant.

    Men jag saknar en viktig fråga. PuL. Det är kanske inte helt relevant för det du skriver om ovan men jag vill ändå ta upp det. Mycket data innehåller personuppgifter och det är ofta en försvårande omständighet när det gäller att faktiskt kunna visa upp data utåt. Ta till exempel vårt diarie, där förekommer ofta personnamn i ärendemeningen och då kan vi oftast inte lämna ut det elektroniskt rakt av. Att ändra på detta innebär mycket arbete internt i organisationen. Något jag dessutom ofta stöter på är att man vill att det ska vara perfekt innan vi börjar dela med oss. Som jag ser det kommer det inte blir perfekt (nja, nästan perfekt då:) innan vi delar med oss, det är först då det spelar roll på riktigt och det är då man kommer skärpa till sig i administrationen.

    Jag representerar en kommun och du fokuserar på myndigheter men jag tror problemet finns även inom en hel del myndigheter.

  2. Jacob Lapidus skriver:

    PuL är som du säger ett problem för många, och jag vet att Mats Sjöstrand varit ganska noga med att det inte är integritetskänslig data som ska släppas fri. Men den känsliga datan utgör ju ändå en ganska liten del av det som finns tillgängligt. Och även om den utgjorde en större del tror jag att många myndigheter och kommuner inte har utarbetat scenarier och strategier för hur deras verksamhet påverkas om de måste släppa all icke integritetskänslig data fri.

    Ska bli spännande att se hur den data som ni i Örebro släpper fri kommer till användning! Och tack för kommentaren.

  3. Ping: Vem startar Sverigekoden? | Varumärken i offentlig tjänst

  4. viktoria skriver:

    Jag har en teoriskt prov -fråga IT kunnskap , kan ni hjälpa mig ?
    Vad heter den mundyghet vars uppgif är att datalagen följs
    tack så mycket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s